Vad är det?

Kognitiv psykoterapi är en form av psykoterapi som har sina rötter i kognitiv terapi som utvecklades på 60-talet av Aaron Beck, amerikansk psykiater och psykoterapeut och portalgestalt för terapiformen. Kognitiv terapi tillämpades ursprungligen som en behandling vid depression, men har under årens lopp utvecklats till att också vara en verksam psykoterapiform vid andra former av psykiska svårigheter som bl. a. ångest, personlighetsstörningar och psykoser.

Arbetssättet är dokumenterat effektivt
Arbetssättet är dokumenterat effektivt och bygger på en kombination av beteendeinriktade åtgärder, som syftar till aktivering och konkret förändring av mindre funktionella beteenden t. ex. genom exponering, samt kognitiv teori och metodik som främjar ett inre psykologiskt förändringsarbete.

Bygger på vetenskaplig forskning och beprövad erfarenhet
Den teoretiska modellen för terapin och de metoder som används bygger på forskning och beprövad erfarenhet. Detta innebär att både teori och metodik har ändrats i takt med forskningens landvinningar. Teorin och terapiformen har också influerats av andra terapiinriktningar. Förutom att tillämpa traditionell kognitiv och beteendeinriktad terapi arbetar kognitiva terapeuter med schemafokuserad terapi, mindfulness-baserad kognitiv terapi och dialektisk beteendeterapi. Svenska Föreningen för Kognitiv Psykoterapi och Forskning har av tradition använt beteckningen ”kognitiv psykoterapi” för arbetssättet, men internationellt används beteckningar som ”cognitive therapy”, ”cognitive psychotherapy” och ”cognitive-behavioral therapy” (CBT).

Människan ses som en aktiv kunskapssökare
Grundläggande för terapiinriktningen är att människan ses som en aktiv kunskapssökare som organiserar sina erfarenheter i s.k. scheman, som förenklat kan kallas för tanke- och tolkningsstrukturer. Dessa scheman formas under uppväxten och innehåller individens uppfattningar och tankar om sig själv och andra samt individens sätt att tolka händelser, sig själv och sin omgivning. Scheman ligger också till grund för individens känsloreaktioner och beteenden.

Biologiska, psykologiska och sociala faktorer har betydelse
Kognitiv terapi utgår från att biologiska, psykologiska och sociala faktorer har betydelse för utvecklingen av personliga resurser såväl som personlig sårbarhet hos människan. Scheman tillkommer i ett mellanmänskligt och socialt sammanhang, men utvecklingen påverkas även av andra erfarenheter samt av biologiska faktorer. Individuell sårbarhet i kombination med svåra livshändelser eller en påfrestande livssituation kan aktivera mindre välfungerande handlings- och tankemönster och medverka till psykiska svårigheter.

Hur går det till?

En samarbetsrelation som utmärks av empati och realistisk optimism
KPT bygger på en samarbetsrelation mellan patienten som är expert på sig själv och sitt liv och terapeuten som är expert på psykoterapi. Praktiskt användbar teori och effektiv metodik kombineras i kognitiv terapi med respekt för komplexiteten i det personliga mötet mellan patient och terapeut. I terapin förväntas patienten arbeta aktivt för att förändra sitt sätt att tänka och sitt beteende i viktiga avseenden. Det här är inte alltid lätt. Det är vanligt att patienten, utöver besvärande symtom, också tyngs av villrådighet, missmod och kanske uppgivenhet i början av kontakten. Därför läggs särskild tonvikt på att samarbetet med patienten utmärks av empati och realistisk optimism. Detta skapar förtroende och tillit och väcker hopp hos patienten om att en bättre tillvaro är möjlig.

Uppmärksammar patientens resurser, intressen och personliga värden
Genom att inte bara kartlägga patientens symtom och aktuella problem utan även resurser, intressen och personliga värden, försöker terapeuten rikta patientens uppmärksamhet mot sina tillgångar. Tanken är att hjälpa patienten att återknyta kontakten med mer positiva aspekter av självbilden, vilket i sin tur ökar motivationen och gör det lättare för patienten att inta en aktiv roll i terapin.

Arbetssättet är strukturerat och målinriktat
Arbetssättet är strukturerat och målinriktat. Terapeuten är aktiv och ställer frågor som hjälper och vägleder klienten att kartlägga och utforska sin livssituation samt sina tankar, känslor, handlingar och deras konsekvenser i sådana nyckelsituationer som är problematiska för individen. Mindre välfungerande handlings- och tankemönster kartläggs och omprövas. Terapeuten tolkar eller omtolkar aldrig patientens utsagor.

Terapeutiska interventioner
De terapeutiska interventioner som används är tankeinriktade (kognitiva), känsloinriktade, upplevelseinriktade (gestaltande) och beteendeinriktade. Hemuppgifter, verklighetsprövning och beteendeexperiment är centrala ingredienser i terapin. Beteendeexperiment utförs ibland direkt i terapirummet, ibland utför patienten dem själv i sin egen miljö, och ibland följer terapeuten med patienten ut ur terapirummet för exponering i den verkliga miljön. Kunskapsförmedling (psykoedukation) är en viktig del av terapin.
Inom en kognitiv terapeutisk ram kan många olika tekniker användas utöver de traditionella kognitiva och beteendeinriktade teknikerna, t.ex. gestaltning och arbete med bild eller hypnos.

Tidsramar och form
Tidsramar och form varierar utifrån behov och förutsättningar. Oftast går patienten i terapi en gång per vecka, men i akutskeden kan besöken vara tätare. Det är vanligt att terapitimmarna glesas ut i slutet av terapin. Det är också vanligt att klienten kommer på ett eller flera uppföljande besök efter avslutad behandling. Oftast är KPT en tidsbegränsad korttidsterapi som omfattar 10-25 sessioner, men kontakten kan vara betydligt längre vid mer komplexa problem. KPT bedrivs både individuellt och i grupp. Även kognitiv parterapi finns som en etablerad behandlingsform.

För vem?

KPT är en utprövad och verksam psykoterapiform vid de flesta psykiska störningar hos både barn och vuxna. Den breda tillämpbarheten och flexibiliteten gör metoden användbar även när det gäller problem med samlevnad, i grupper samt i organisationer. Terapeuten anpassar interventionerna efter klientens (eller gruppens) problem, förutsättningar och mål. Patientens egen nyfikenhet och vilja till förändring har stor betydelse för framgång i terapin. De psykiatriska verksamheterna kan ibland erbjuda kognitiv terapi eller förmedla kontakt till privat verksam kognitiv psykoterapeut. På vissa håll börjar även kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi kunna erbjudas inom primärvården. Man kan söka kontakt för egenfinansierad psykoterapi via den kognitiva föreningens hemsida, där legitimerade psykoterapeuter som har auktorisation från föreningen är listade.

Referenser

Några självhjälpsböcker och grundläggande böcker på svenska

d’Elia, G. (2004). Det kognitiva samtalet i vården. Stockholm: Natur och Kultur.

Gilbert, P. (2005). Hantera din depression. Stockholm: Natur och Kultur.

Kennerly, H. (2005). Hantera din ångest och oro. Stockholm: Natur och Kultur.

Kåver, A. (2006). KBT i utveckling. En introduktion till kognitiv-beteendeterapi. Stockholm: Natur och Kultur.

Kåver, A. (2004). Att leva ett liv, inte vinna ett krig. Stockholm: Natur och Kultur.

Nilsonne, Å. (2004). Vem är det som bestämmer i ditt liv. Stockholm: Natur och Kultur.

Perris, C. (1986, reviderad 1996). Kognitiv terapi i teori och praktik. Stockholm: Natur och Kultur.

Några aktuella centrala artiklar och böcker på engelska

Beck, A. T. (2005) The current state of cognitive therapy. A 40-year perspective. Archives of General Psychiatry, 62, 953-959.

Butler, A. C., Chapman, J. E., Forman, E. M., Beck, A. T. (2006) The empirical status of cognitive-behavioral therapy: A review of metaanalyses. Clinical Psychology Review, 26, 17-31.

Clark, D. A., Beck, A. T. (1999). Scientific foundations of cognitive theory and therapy of depression. Wiley.

Grant, A., Mills, J., Mulhern, R., & Short, N. (2004). Cognitive behavioural therapy in mental health care. London: Sage Publications.

O´Donohue, W., Fisher, J. E., & Hayes, S. C. (Eds). (2003). Cognitive behavior therapy: applying empirically supported techniques in your practice. New York: Wiley.

Reinecke, M. A., & Clark, D. A. (Eds). (2004). Cognitive therapy across the lifespan: Evidence and practice. Cambridge: Cambridge University Press.

Några webbaserade forskningsöversikter

Statens beredning för medicinsk utvärdering www.sbu.se

National Institute for Health and Clinical Excellence (NICE) : www.nice.org.uk

Svenska Föreningen för Kognitiv Psykoterapi och Forskning – SFKPF

SFKPF bildades 1986 och verkar för utvecklingen av kognitiv psykoterapi i Sverige. Föreningen är medlem i International Association for Cognitive Psychotherapy (IACP) och European Association for Behavioural and Cognitive therapies (EABCT). Det finns sju olika utbildningsenheter fördelade över landet där man erbjuder orienteringskurser, bas- och legitimationsgrundande utbildning i psykoterapi samt handledarutbildning.

Adress: SFKPF, Per-Anders Jonson, Psykoterapienheten, NUS, 901 85 Umeå.
Tel: 090-85 63 38, 070-621 20 47, Fax: 090-785 65 50.

Hemsida: www.kognitiva.org