|
Hypnospsykoterapi
Vad är hypnos?
Hypnos är ett samlingsbegrepp för ett flertal
imaginativa och fokuserande behandlingsmetoder. Ordet hypnos används
också för att beteckna det tillstånd som metoderna leder fram till,
ett tillstånd som gynnar behandlingen. Ibland används ordet ”trance”
eller FMT (förändrat medvetandetillstånd). Tillståndet kan kännas
igen från andra sammanhang och med andra etiketter såsom mental
träning, yoga, meditation, mindfulness, mm. I hypnos är man vaken,
medveten och fullt kapabel att avbryta det som händer. Man väljer
själv vad man vill säga under hypnosen eller efteråt. Man kan t.o.m.
ljuga om man vill, på samma sätt som man kan ljuga i andra
sammanhang. Det är mycket sällsynt att klienter glömmer vad de sagt
i hypnos – troligen lika ovanligt eller vanligt som att glömma vad
man sagt i en ordinär samtalsterapi. Däremot har man svårt att lura
sig själv i hypnostillståndet, om man inte har starka skäl till det.
Det är vanligt att klienter upplever att de kommer väldigt nära sitt
allra innersta, i kontakt med sitt nakna, autentiska jag. När man
känner sig psykiskt naken är man sårbar. Hypnosterapeuten använder
därför aldrig sina tekniker mekaniskt, utan måste ha en särskilt
stor lyhördhet för nyanser i kommunikationen.
Till vad nytta?
Nyttan med att guida klienten in i ett förändrat
medvetandetillstånd är att det öppnar klientens medvetande, ger en
större tillgång till kreativa lösningar samt tillgång till
personliga känslor, minnen och behov. Terapeuten kan använda hypnos
för att lyfta fram just de känslor, tankar och beteenden som har
betydelse för klientens utveckling i enlighet med de
överenskommelser som gjorts mellan klient och terapeut avseende mål
och innehåll. Oönskade, men envisa känslor, tankar och beteenden som
klienten upplever hindrande kan också lyftas fram, förtydligas och
begripliggöras på ett sätt som hjälper klienten att på sikt bli
friare i sina val. Även önskvärda, men hämmade eller nedtryckta
egenskaper, känslor, tankar och beteenden kan lockas fram betydligt
snabbare med hypnos än i traditionell samtalsterapi.
Hur har hypnosen utvecklats?
Hypnos har en mer än 100 år lång tradition.
Begreppet myntades av den skotske läkaren James Braid år 1841. Från
att på den tiden användas för att lindra smärta och psykiska besvär,
har hypnosen under 1900-talet utvecklats och återupptäckts som
effektiv i behandlingen av i stort sett varje, för tidsandan
uppmärksammad, diagnos. Lärofäderna Sigmund Freud, Pierre Janet och
inte minst Ambroise-August Liebeault lyckades alla med konststycket
att med hjälp av hypnos få fram bortträngda upplevelser som orsakat
besvär senare i livet. Freud var då nybörjar-analytiker och insåg
ännu inte relationens betydelse i behandlingsarbetet. Till skillnad
från Liebeault använde han hypnos på ett auktoritärt sätt, vilket
kan förklara varför han lämnade metoden, eller snarare modifierade
den till en associationsmetod som faktiskt har stora likheter med
hur man använder hypnos idag.
Modern hypnos används med stor respekt för
klientens integritet, behov av tid, behov av egenkontroll, samt inte
minst behovet att känna terapeutens fullständiga närvaro och empati.
Idag betraktas hypnos inte som en egen
psykoterapiform, utan ses som en användbar metod inom ramen för
någon av de etablerade psykoterapeutiska skolbildningarna. De
legitimerade psykoterapeuter som är medlemmar i SFKH (Svenska
föreningen för Klinisk Hypnos) kan ha en kognitiv,
beteendeterapeutisk eller en psykodynamisk teoretisk grund. Det som
förenar psykoterapeuterna inom SFKH, är att vår kunskap om hypnos
och hypnosens utveckling övertygat oss om människans omedvetna
kapacitet till förändring och utveckling. Vi är därför inte bundna
till de metoder som särskiljer de olika skolorna, utan känner oss
fria att integrera kunskap från olika skolbildningar. Denna
integrativa ståndpunkt hos våra medlemmar förstärks vid de
internationella kongresser som samlar alla medlemsländerna till
föreläsningar och kunskapsutbyte. SFKH ingår i ESH (European Society
for Hypnosis) och ISH (International Society for Hypnosis). Dessa
paraplyorganisationer har strikta medlemskriterier och etikregler.
Vem får behandla med hypnos?
Etikregler och nationell lagstiftning kring
utövanderätten är nödvändig. Hypnos är ett kraftfullt verktyg som i
fel händer kan missbrukas, varför vi är särskilt angelägna om att
behålla den svenska lagstiftning som hindrar lekmän från att
behandla med hypnos. Den som söker sig till en hypnosterapeut
uppmanas att endast anlita en behandlare med en legitimation i ett
vårdyrke eller en kandidat under utbildning hos SFKH. Detta
förtjänar att nämnas eftersom det i Sverige finns alternativa
hypnosföreningar som utbildar lekmän inom den s.k. friskvården, och
som inte fyller kriterierna för medlemskap i SFKH. En eventuell
felbehandling hos sådan lekman kan inte anmälas hos vare sig
Socialstyrelsen eller facklig etisk kommitté, således saknas
patientskydd.
Vilken inriktning och människosyn har
hypnosterapeuter?
SFKH, ESH och ISH står på en vetenskaplig grund
med förankring i den kliniska metodutveckling som ständigt pågår
internationellt. Vi anser att olika inriktningar kompletterar
varandra: Den psykodynamiska kunskapsgrunden ger en gedigen
förståelse för omedvetna krafter bakom symptom. De metoder som
utvecklats inom den kognitiva psykologin har bidragit med sådana
praktiska metoder, som alltid funnits i hypnosterapeutens
verktygslåda, om än under olika namn och med olika upphovsmän, som
tillskrivs äran av att ha ”uppfunnit” metoden. Effektiva metoder
upptäcks ofta samtidigt inom divergerande skolbildningar och
presenteras sedan på det språk som respektive skola använder, eller
presenteras som något fullständigt nytt och revolutionerande – så
att allmänheten förleds tro att det handlar om unika eller nya
terapiformer. Hypnosterapeuter eftersträvar alltså att se essensen i
de nya metoderna och integrera dessa med beprövad traditionell
metodik. Exempel: En hypnosterapeut använder sin psykoanalytiska
kunskap om utforskandets betydelse, och använder hypnosmetoder för
att effektivisera detta utforskande moment. Terapeuten kan på så
sätt tämligen snabbt hjälpa sin klient att finna hur aktuella
problem har sin grund i tidigare erfarenheter. Terapeuten kan hämta
inspiration från beteendeterapin och andra symptombemästrande
inriktningar. Hon/han kan också ge sin klient hypnos mot smärta
eller sömnproblem, under en pågående insiktsorienterad
(psykodynamisk) terapi. En rökare eller matmissbrukare kan få hjälp
av sin hypnosterapeut att utforska vilka omedvetna krafter som
döljer sig under missbruket, samtidigt som terapeuten kan hjälpa
klienten att mentalt stärka motivationen till sundare vanor.
Hypnostillståndet ger en större intensitet i upplevelserna och
terapeuten kan stärka klientens självkänsla och tillit till sin
kapacitet.
En kognitivt utbildad psykoterapeut med
hypnoskompetens kan använda metoder som många menar är
psykodynamiska, t.ex. att utforska hur tidiga upplevelser påverkat
utvecklingen av aktuella besvär. Hypnosterapeuten är mycket vaksam
på tidigt inlärda mönster hos sin klient, och använder gärna hypnos
som ett redskap att finna när och hur mönstren uppstod, samt vad som
behövs för att frigöra låsningar och möjliggöra utveckling.
Psykoterapeuter som använder hypnos integrerar
metoder från olika skolor och har mycket gemensamt, trots olika
teoretisk grund.
Hur hittar man en lämplig hypnosterapeut?
I valet av hypnosterapeut är klienten alltså inte
så hjälpt av att fråga efter huruvida psykoterapeuten arbetar
kognitivt eller psykodynamiskt. Detta nämns speciellt här, eftersom
det numera är en vanligt förekommande fråga. Blivande klienter är
nog mer betjänta av att pröva en rekommenderad psykoterapeut och
lita på sin upplevelse av denne terapeut under intervjun. En känsla
av att bli sedd, rätt uppfattad, förstådd och väl mottagen är en god
början. Om klienten sedan känner att psykoterapeuten anpassar sin
hypnosmetod så att den känns trygg, givande och personligt utformad,
talar detta för en god prognos. Det innebär att terapeuten använder
sin hypnoskunskap på helt olika sätt med olika klienter, alltifrån
att använda tydliga hypnostekniker som upplevs klart annorlunda än
samtalet före och efter hypnosen, till att under själva samtalet
mjukt guida klienten in i ett fokuserande som innebär att stanna upp
och utforska t.ex. ett ord, en tanke, ett uttalande eller ett
minnesfragment.
För vem är hypnos bra?
Generellt kan man säga att den som inser att
hans/hennes problem har en psykologisk aspekt, kan kontakta en
hypnosutbildad psykoterapeut för ett bedömningssamtal. Läkare
rekommenderar ibland patienter att vända sig till en hypnoskunnig
psykoterapeut när kroppsliga besvär är stress- eller orosrelaterade,
oavsett om det handlar om kroppslig sjukdom, svårförklarlig smärta
eller oro. Den klient som är öppen för att pröva hypnos, måste vara
medveten om att hypnosterapi alltid är ett arbete där
psykoterapeuten är som en kartläsare med överblick över landskapet
och var i processen man befinner sig, men att klienten ändå är den
som för fordonet. Den som förväntar sig att hypnosterapeuten tar
över spakarna och suggererar en passiv halvsovande klient som lämnar
behandlingsrummet frisk och botad, utan egen ansträngning, kommer
att bli besviken.
Om hypnos är lämplig i det enskilda fallet bedöms
i intervjun. Om klienten känner förtroende för den intervjuande
psykoterapeuten, kan valet bli att fortsätta arbeta
psykoterapeutiskt tillsammans oavsett om hypnos används eller om man
avvaktar med den metoden. |
Utskriftsversion (pdf)